KAKSIKIELISYYS


DU KAN GE DITT BARN EN GÅVA FÖR LIVET (texten är från broschyren med samma namn, utarbetad av Leena Huss, Centrum för multietnisk forskning/Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, och Ellen Bijvoet, Språkforskningsinstitutet i Rinkeby, Stockholm.)


TILL DIG SOM ÄR INTRESSERAD AV TVÅSPRÅKIGHET I FAMILJEN


Denna broschyr riktar sig till två- eller flerspråkiga familjer i Sverige som har finska som ett av sina språk. I västvärlden har man länge betraktat flerspråkighet som ett undantag och enspråkighet som det normala, men globalt sett är det faktiskt klart vanligare med barn som växer upp med flera språk. I denna broschyr använder vi oftast termen tvåspråkighet, men det vi säger gäller även flerspråkighet. Det finns många olika sätt att bli flerspråkig, men vi tar upp några frågor som kan vara speciellt viktiga för barn som växer upp i Sverige.

Flerspråkiga familjer där finska förekommer kan se mycket olika ut. Båda föräldrarna kan ursprungligen komma från Finland eller den ena föräldern kan vara svensk. Numera är det också vanligt med finsktalande föräldrar som är födda i Sverige. Dessutom finns det många familjer där den ena föräldern är finsk och den andra kommer från ett tredje land. I dessa familjer kan föräldrarna välja att tala svenska sinsemellan eller också väljer de ytterligare ett annat språk. Dessutom finns det många ensamstående föräldrar eller adoptivföräldrar med finska som modersmål. I och med föräldraskapet ställs de alla inför frågan vilket språk de ska tala med barnet. Med andra ord kan föräldrarna bestämma sig för om de vill skapa goda förutsättningar för tvåspråkighet i hemmet.

 

VAD SPRÅKET BETYDER FÖR MÄNNISKAN


Språket är det redskap vi använder när vi vill nå en annan människa och berätta något för henne eller fråga henne om något. Vi behöver det för att förstå, analysera och tänka. Vi behöver vårt språk för att kunna påverka vår livssituation. Språket är en del av vår identitet och av våra rötter.

Lika väl som ett barn kan älska sina två föräldrar kan han eller hon känna sig hemma i två eller flera språk och ta del av två eller flera kulturarv. Barnet har lika rätt till båda sina föräldrars språk. Det är viktigt att man i ett tvåspråkigt hem accepterar alla språken som lika berättigade. Svårigheter kan uppstå om föräldrarna eller språkgrupperna inte kan samsas, eller om det omgivande samhället ställer sig oförstående eller rentav negativt till flerspråkighet eller minoritetsspråk. Ett barn som lär sig skämmas för ett eller några av sina språk vill snabbt bli av med det/dem och övergår lätt till ett mer uppskattat språk. Föräldrarna kan dock göra mycket för att stärka barnets språkliga självförtroende och öppenhet inför olika språk och kulturer.

 

VARFÖR TVÅSPRÅKIGHET?


Det finns hundratusentals tvåspråkiga familjer i Sverige av vilka ett stort antal har finska som ett av sina språk. I dag blir det allt vanligare att ge sitt barn en tvåspråkig uppfostran. Att behärska fler än ett språk ger barnet möjligheter till kontakter med andra människor som den enspråkige inte har. När man lär sig ett nytt språk blir man också delaktig i en annan kultur och ett annat sätt att tänka. Detta kan göra barnet intresserat av och nyfiket på nya språk och kulturer och på det viset bidra till en större tolerans i det omgivande samhället.

Tvåspråkighet är dock inte bara en rikedom för individen utan också en samhällelig resurs. Nuförtiden ses goda språkkunskaper som mycket viktiga inte minst med tanke på den europeiska integrationen och den tilltagande globaliseringen. Värdet av att kunna finska har också stigit genom att finska har blivit ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Tvåspråkighet ger större valfrihet för människan, vare sig det gäller att välja yrke, byta land eller upprätthålla kontakter med släktingar och vänner över gränserna.

 

VAD FORSKNINGEN SÄGER OM TVÅSPRÅKIGHET


Forskarna har inte till alla delar varit överens om hur tvåspråkigheten påverkar människan. Tidigare ansågs att det fanns en motsättning mellan tvåspråkigheten och den övriga språkutvecklingen. Man trodde också att tvåspråkigheten skulle hindra minoritetsbarnen från att lära sig landets majoritetsspråk. I dag vet man att barn mycket väl kan få normal färdighet i flera språk. Dessutom anser många forskare att tvåspråkiga barn kan ha lättare att tillägna sig ytterligare språk än enspråkiga.

Ett barn som redan i ett tidigt skede får möta mer än ett språk, kan utan större svårigheter bli två- eller flerspråkigt. Det här betyder ändå inte att tvåspråkigheten är gratis. Det är viktigt att föräldrarna aktivt och medvetet går in för att främja tvåspråkigheten. Dessutom underlättar det betydligt om förskolan, skolan och samhället i stort också stöder barnets flerspråkiga utveckling, t.ex. genom att erbjuda undervisning i och på minoritetsspråken.

Ett två- eller flerspråkigt barn utvecklar en naturlig känsla för vilket språk som ska användas med olika personer och på olika platser. Vissa upplevelser och aktiviteter förknippas kanske med ett språk, andra med ett annat. Ett trespråkigt barn idrottar kanske bäst på finska, fiskar på svenska och lagar mat på arabiska. Den flerspråkige har dock lätt att öva upp sitt ordförråd på de olika språken allt eftersom omständigheterna förändras och behovet aktualiseras. Den två- eller flerspråkiga människans språk utvecklas under hela livet, precis som den enspråkigas.

 

HUR BLIR DITT BARN FLERSPRÅKIGT?


Tre viktiga frågor att fundera över:

Vill du att ditt barn ska bli tvåspråkigt?

Vem kommer att tala finska med barnet?

Hur mycket vill du själv satsa på ditt barns tvåspråkighet?

Då du bestämmer dig för att fostra ditt barn till flerspråkighet är det viktigt att du noga funderar på hur du ska gå till väga. Vi ärver inte ett språk, utan vi lär oss det av olika personer i olika situationer och under olika livsfaser. Under de första åren är föräldrarna de viktigaste språkliga förebilderna; senare blir kamraterna allt viktigare. Skolans roll får självklart inte heller underskattas, inte minst när det gäller skriftspråket. Massmedierna har också stor betydelse. Språket behöver hela tiden stimulans för att utvecklas.

Föräldrarna i ett flerspråkigt hem har ett ansvar för hur barnets språk utvecklas. Barnet kan bli flerspråkigt på många olika sätt, men lättast för barnet är det när varje förälder konsekvent talar sitt eget språk till barnet och inte växlar mellan språken. Detta kallas för en person – ett språk - principen. Genom att göra så ger föräldrarna barnet den bästa språkliga förebilden. Eftersom mamman ofta är mera med barnet under de första åren är det vanligt att barnet först lär sig hennes språk bättre. Om föräldrarna behärskar varandras språk kan de sinsemellan tala det språk som barnet annars möter mindre i omgivningen.

Det är viktigt att du konsekvent talar ditt språk med barnet, också när du umgås med andra människor, släktingar och vänner. Om andra, t.ex. barnets lekkamrater, inte förstår ditt språk, kan du översätta för dem så att de inte känner sig utanför. Du kan också lära dem några ord på ditt språk. Använd ditt språk med barnet i alla vardagssituationer, även utanför hemmet då du t.ex. går och handlar eller besöker vårdcentralen. Tala, sjung och lek med barnet så mycket som möjligt. Dessutom är det viktigt att läsa för barnet. Förutom att det ger tillfälle till trevlig samvaro ger det också barnet kontakt med det skrivna språket. Därigenom utvecklas barnets språk och det egna läsintresset stimuleras. Flerspråkigheten kan också stärkas med hjälp av tidningar, ljudband och videoband på minoritetsspråket. Sverige Radio och TV sänder barn- och ungdomsprogram på finska. De tvåspråkiga barnen kan också delta i sommarläger och andra aktiviteter som Finska föreningar och Svenska Kyrkans finskspråkiga enheter organiserar runtom i landet. I Finland anordnas också sommarlägerverksamhet för utlandsfinska barn med syftet att stärka barnens kunskaper i finska. För  de äldre barnen kan internet erbjuda många intressanta möjligheter att öva och använda språken.

Flerspråkighet är absolut inget hinder för skolframgång. Att du talar ditt eget språk med ditt barn hindrar inte henne eller honom från att lära sig svenska. Många forskare anser att det tvärtom på lång sikt kan leda till en bättre behärskning av svenska. Det underlättar om omgivningen är positivt inställd till flerspråkighet. För dem som vill stärka barnets finska finns det olika tvåspråkiga undervisningsformer såsom t.ex. modersmålsstöd och -undervisning i förskolan och skolan, finska modersmålsgrupper och tvåspråkiga grupper i förskolor, tvåspråkiga klasser och sverigefinska friskolor att tillgå. De bästa förutsättningarna för att lära sig finska får ditt barn om ni väljer en form av tvåspråkig undervisning, som t. ex. en tvåspråkig klass eller en sverigefinsk skola. Om det inte är möjligt i din hemkommun, kan du i alla fall begära att ditt barn ska få modersmålsundervisning i finska i skolan. Erfarenheten har emellertid visat att t ex modersmålsundervisningen inte ensam kan garantera att barnet lär sig minoritetsspråket/-språken. Grunden och ett fortsatt stöd hemifrån är därför mycket viktiga.


VANLIGA DRAG I FLERSPRÅKIGHETSUTVECKLINGEN


I det följande tar vi upp några fenomen som föräldrar till flerspråkiga barn brukar fråga om.

Språkblandning


Barn som växer upp med två eller flera språk genomgår vanligtvis en period då språken blandas. Barnet har kanske ännu inte uppfattat att föräldrarna talar två olika språk. Barnet har inte lärt sig att skilja mellan det som hör till det ena språket och det som hör till det andra.

Ett av barnets språk kan vara mer utvecklat än det/de andra. Då lånar barnet in ord och uttryck från det språk som det kan bättre för att fylla luckor i det/de språk som hon eller han kan sämre. Om barnet blandar språk kan föräldrarna ge språkligt stöd genom att själva använda det saknade ordet. Det är viktigt att föräldrarna funderar på sitt eget språkbruk och att de själva undviker att blanda ihop språken i samtal med sitt barn. Om den finska föräldern t ex alltid använder ordet ishockey, lär sig inte barnet ordet jääkiekko. Om föräldrarna själva är konsekventa i sitt språkval blir det också lättare för barnet att förstå vad som är finska och vad som är svenska.

Det är emellertid helt naturligt att flerspråkiga barn och vuxna ibland använder ord och uttryck från det andra språket. Då är det inte längre fråga om samma språkblandning som hos det lilla barnet som fortfarande håller på att lära sig att skilja mellan språken, utan det är kodväxling, ett speciellt sätt att kommunicera med andra flerspråkiga. Flerspråkiga barn brukar tidigt lära sig att anpassa sitt språk efter samtalspartnern och växlar inte mellan språken i samtal med t.ex. sin enspråkiga mormor.

Språken utvecklas i olika takt


Också efter det att barnet lärt sig skilja de olika språken från varandra går språkutvecklingen fortfarande ofta i olika takt. Detta kan bero på att barnet just då koncentrerar sin energi på att lära sig något nytt på ett språk, medan utvecklingen av det/de andra tar en paus. Också det enspråkiga barnets språkutveckling sker stegvis. När barnet nått en ny mognad på ett språk är det dags att ta ett steg till också på det/de andra. Denna utveckling kan föräldrarna inte påskynda. Det viktigaste är att fortsätta att vara en god språkmodell och att samtala med och läsa för barnet så mycket som möjligt.

Inlärningstakten i de olika språken hänger ihop med hur mycket barnet i praktiken verkligen möter de olika språken. Om den ena föräldern är hemma och umgås med barnet hela dagen och den andra endast gör det under morgnar, kvällar och veckoslut är det självklart att barnet inte kan utveckla båda språken i samma takt. Kamraternas och skolans språk kan få en dominerande roll när barnet blir äldre. Då är det mycket viktigt att föräldrarna utnyttjar alla de medel som beskrivits ovan för att stärka barnets finska: böcker, tidningar, radio- och TV-program, videofilmer, dataspel etc. Deltagande i ett finskspråkigt ungdomsläger kan inspirera ungdomarna till att på nytt använda finska. En lång Finlandssemester bland jämnåriga kan också öka deras intresse för finska språket och kulturen. Ett barn som går i en finskspråkig klass eller skola får automatiskt en finsktalande vänkrets och är inte lika benägen att övergå till att enbart tala svenska.

I de familjer där ingen talar svenska till barnet kan det hända att barnet kommer till skolan utan några större kunskaper i svenska. För sådana barn, liksom för alla andra barn som lär sig svenska som ett andra språk,  rekommenderas en särskild undervisning i svenska, svenska som andraspråk. I detta sammanhang är det utmärkt om barnet får sin förskolevistelse i en tvåspråkig grupp, där hon eller han kan lära sig svenska i sin egen takt. Det är också viktigt att föräldrarna är konsekventa och fortsätter att tala sitt eget språk med barnet. Samtidigt kan de försöka stimulera svenskan, t.ex. genom att ge barnet möjligheter att få kontakt med svenska barn, delta i svenskspråkiga aktiviteter, låna svenska böcker på biblioteket och visa intresse för barnets svenskspråkiga skolarbete. Detta betyder dock inte att den finsktalande föräldern själv ska gå över till att tala eller läsa svenska med sitt barn, utan snarast att hon eller han ska visa öppenhet mot båda språken.

Talvägran


Ett litet barn kan ibland vägra att tala, eller rent av lyssna på ditt språk. Det kan röra sig om en protest, på samma sätt som ditt barn kan krångla med maten för att få din uppmärksamhet. För äldre barn, t ex tonåringar, kan negativa attityder från kamrater och omgivningen vara orsaken till att de plötsligt slutar tala något av sina språk. Det är dock vanligt att intresset för minoritetsspråket senare kommer tillbaka. Många ungdomar som hunnit förlora sitt första språk försöker senare med stor möda att lära sig det på nytt.

Det du ska göra är att fortsätta som du börjat: använd finska konsekvent oavsett vilket språk barnet svarar på. Försök också ordna det så att barnet möter andra barn som talar ditt språk. Ge inte upp, försök att inte bli arg eller ledsen, utan försök att betona flerspråkighetens positiva sidor. Viktigast är att kommunikationen fungerar bra och att du fortsätter att stärka språket genom att tala det själv.

Om du ger efter och byter språk när ditt barn av någon anledning vägrar tala finska riskerar du att förlora alla insatser du gjort dittills. Om ditt barn vänjer sig vid att du också talar svenska med henne eller honom, är det mycket svårt att motivera barnet till att ändå tala finska med dig.

 

TILL SLUT


Många av de familjer som satsar på flerspråkighet har någon gång mött svårigheter, men de flesta säger också att flerspråkigheten medför så mycket positivt att de aldrig skulle kunna tänka sig att vara utan den. Satsa på flerspråkighet du också, det är det värt!

 

LYCKA TILL!


Lästips:


Arnberg, L. (1988), Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Baker, C. (1996), Barnets väg till tvåspråkighet: råd till föräldrar och lärare i förskola och grundskola. Uppsala: Påfågeln.

Harding, E. & Riley, P. (1993), Den tvåspråkiga familjen. En handbok i tvåspråkighet. Uppsala: Påfågeln.

Hyltenstam, K. (red.) (1996), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Skutnabb-Kangas, Tove (1981), Tvåspråkighet. Lund.

Tack till Svenska Finlands Folkting vars broschyr om tvåspråkighet delvis använts som underlag till denna broschyr.

Texten i denna broschyr har utarbetats av Leena Huss, Centrum för multietnisk forskning/Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, och Ellen Bijvoet, Språkforskningsinstitutet i Rinkeby, Stockholm. Vi tackar Svenska Finlands Folkting, vars broschyr delvis använt som underlag för denna text.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti