31.3.2018

Uppsalan Suomi-koulun kesäleirit 2018










Uppsalan Suomi-koulun kesäleirit 

Fyrisgårdenilla 13-17.8. 2018 klo.9-15.30

6-9 vuotiaille

Etsimme katoavien sukkien mysteerin selvittämiseen SALAPOLIISEJA JA ETSIVIÄ!

Pyykkihuoneessa on hiiren hiljaista mutta sukkia katoaa mystisesti Fyrisgårdenin pesukoneen uumeniin! Kuka ihmeessä tahtoo varastaa sukista aina toisen parin? Epäilyttäviä tyyppejä ja sormenjälkiä on nähty ympäri taloa, mutta varasta ei olla saatu vieläkään kiinni. Nyt on kutsuttava apuun Suomi-koulun kekseliäät lapset!

Uppsalan Suomikoulun Leikkiteatterileirillä hypätään draamaseikkailuun, jossa vakoillaan ja tutkitaan epäilyttäviä merkkejä ympäristöstä, askarrellaan salapoliisin työvälineitä ja asuja sekä valmistetaan lasten toiveroolien mukainen salapoliisinäytelmä. 


10-13 vuotiaille
Tule mukaan selvittämään karmiva MURHAMYSTEERI! 

Herra Roger on järjestämässä upeita juhlia, jonne hän kutsuu eteviä nuoria Uppsalasta illallistamaan kanssaan Fyrisgårdeniin. Nuorten saapuessa paikalla on vain herra Rogerin taloudenhoitajatar Susie ja hovimestari John. Mutta minne herra Roger on kadonnut? 

Uppsalan Suomikoulun nuorten draama-ja teatterileirillä  ratkaistaan herra Rogerin mysteeriä sekä valmistetaan rekvisiittaa ja asuja nuorten toiveroolien mukaiseen murhamysteeri-näytelmään.


Hinta: 300kr/lapsi + Rusukin jäsenmaksu vuodelta 2018 (100kr/lapsi tai 200kr/perhe).
Ilmoittautumiset 15.5.2018 mennessä, rusukki@gmail.com. 
Tuetaan hallintoaluevaroin.

Valokuvia viime vuoden leiristä. "Avaruuspossun seikkailut"



Kesän 2015 leiri. Sirkusteema.

Ohjaajina toimivat Turun Taideakatemiasta valmistuneet teatteri-ilmaisun ohjaajat 



27.3.2018

Uppsala etsii kielitaitoisia demokratialähettiläitä!

Bli demokratiambassadör


Vi söker demokratiambassadörer som berättar om varför det är viktigt att rösta och hur valet går till. Din uppgift är att bidra till att fler röstar. Du jobbar i första hand i områden där valdeltagandet tidigare varit lågt. Talar du flera språk än svenska är det ett plus.
Du arbetar bland annat tillsammans med föreningar i områden där valdeltagandet varit lågt. Du deltar också vid olika aktiviteter i centrala Uppsala och andra stadsdelar.
För att bli demokratiambassadör måste du ha fyllt 18 år. Anställningen är på deltid, cirka 20 procent. Du börjar i augusti och arbetar under sex veckor. Du får timlön enligt avtal.
Innan du börjar arbeta måste du delta i en utbildning. Du få lön också under utbildningen. Anmäl dig senast 15 april.

Lue koko ilmoitus tästä

26.3.2018

Helsingin Sanomat kirjoittaa ulkosuomalaislasten kielestä

"Lasten suomen kieltä joudutaan pohtimaan entistä useammassa suomalaisperheessä, koska ulkomailla asuvia suomalaisia on koko ajan enemmän. Monessa kodissa suomi on vain yksi perheen käyttämistä kielistä, sillä usein vain toinen vanhemmista on suomenkielinen.

Katja ja Jani Moliis yllättyivät, kuinka nopeasti äidinkieli voi alkaa taantua, jos koulussa ja ympäristössä puhutaan toista kieltä.

”Kielen rikkauden säilyminen on haaste. Itsekään ei aina osaa antaa parasta esimerkkiä, kun ei ole montaa puhujaa ympärillä”, Katja Moliis sanoo.

Miten lapsen kielitaito kehittyy ja säilyy, kun ympärillä puhutaan toista tai monia kieliä?

Kielitieteilijä Sirje Hassinen muistuttaa, että lapsi oppii useitakin kieliä luonnostaan.

”Lapsi on maailman kansalainen vauvasta lähtien. Vauvalla on kyky oppia puhumaan kaikkia kieliä, joita hänen ympäristössään puhutaan. Tärkeää on tarjota hänelle kieliainesta”, Hassinen sanoo."

Lue koko artikkeli tästä

20.3.2018

Tue Rusukkia ja vähemmistötyötämme! Liity sinäkin jäseneksi 2018! Stöd Rusukkis arbete och bli medlem 2018!


Mitä enemmän jäseniä, sitä vahvempi yhdistys! Ju fler medlemmar, ju starkare förening!

Uppsalan ruotsinsuomalaisten kieli- ja kulttuuriyhdistys perustettiin keväällä 2010, kun Uppsalan kunta liittyi suomen kielen hallintoalueeseen.
Edustamme Uppsalan ruotsinsuomalaista väestöä kunnan ja vähemmistön välisessä neuvonpidossa ja pyrimme er tavoin edistämään suomen kieltä ja suomenkielistä kulttuuria Upplannissa. Järjestämme kulttuuritapahtumia ja muuta toimintaa kaikenikäisille sekä tarjoamme kohtaamispaikan kaikille suomen kielestä ja kulttuurista kiinnostuneille uppsalalaisille.

Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala grundades i början av våren 2010, när Uppsala kommun anslöt sig till förvaltningsområdet för finska språket. 
Vårt syfte är dels att representera den sverigefinska befolkningen i Uppsala i samråd med kommunen, dels att på olika sätt främja det finska språket och finsk kultur i Uppland. Vi strävar efter att anordna finskspråkiga kulturevenemang och annan verksamhet för alla åldrar och erbjuder en mötesplats för alla som intresserar sig för finska och finsk kultur.

Ota yhteyttä! Ta kontakt!
rusukki@gmail.com

Liity sinäkin jäseneksi! Uutuus -liity swishin kautta!


Rusukin swish numero: 1230 316 729 (kirjoita kuinka monta aikuista ja lasta maksu koskee ja lisää sähköposti osoitteesi viestiriviin)

Jäsenmaksun voit myös maksaa Nordean tilillemme PLUSGIRO 54 94 91-9 tai BANKGIRO 615-0890. Muistathan kirjoittaa nimesi maksukuittiin (ja lähettää yhteystiedot ja syntymävuoden Rusukille: rusukki@gmail.com)! Jäsenhinnat:
  • Nuoret, opiskelijat ja eläkeläiset 100kr/vuosi
  • Työssä käyvät 150kr/vuosi
  • Perheet 200kr/vuosi/perhe (muistathan mainita kuinka monta aikuista + lasta sekä lasten syntymävuodet)

Bli medlem du också! Nyhet -betala via swish!


Rusukkis swish nummer: 1230 316 729 (skriv in antal barn och vuxna samt mailadress i meddelanderaden).

Medlemskapet kan du också betala in på vårt Nordea konto PLUSGIRO 54 94 91-9 eller BANKGIRO 615-0890. Kom ihåg att skriva ned avsändaren (och meddela per mail Rusukki era kontaktuppgifter och födelseår: rusukki@gmail.com). 
Kostnad:
Unga, studerande och pensionärer 100 kr/år.
Arbetande 150 kr/år
Familjer 200 kr/år/familj (Kom ihåg att meddela Rusukki antal vuxna och barn, deras namn och födelseår).

Tack för ert stöd!

Hallituksen selvittäjä Jarmo Lainio vierailee Rusukin kevätkokouksessa!

Kuva: Sari Pesonen    
                                         
Jarmo Lainio on Tukholman yliopiston suomen kielen professori, ja hänen tutkimusalojaan ovat muun muassa sosiolingvistiikka, kaksi- ja monikielisyys, koulutuspolitiikka, vähemmistökielipolitiikka ja vähemmistökielet, erityisesti suomi ja meänkieli. Vuodesta 2006 lähtien Lainio on edustanut Ruotsia Euroopan neuvoston vähemmistökielisopimusta koskevassa asiantuntijakomiteassa. Vuoden 2017 helmikuussa opetusministeriö valitsi hänet selvittämään, mitä voitaisiin tehdä vähemmistökielten opetuksen parantamiseksi Ruotsissa. Selvitys ”Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering” (SOU 2017:91) valmistui saman vuoden marraskuussa.

Jarmo Lainio vierailee Rusukin kevätkokouksessa Fyrisgårdenilla lauantaina 21. huhtikuuta klo 14-15 kertomassa selvityksestään ja sen tuloksista. Esitys pidetään suomeksi. Kaikki kiinnostuneet ovat lämpimästi tervetulleita kuuntelemaan!

17.3.2018

Helsingin Sanomat kirjoittaa suomen kielen jyrkästä alamäestä Ruotsissa


Helsingin Sanomat kirjoittaa 17.3.2018 Sveitsistä muuttaneen perheen kokemuksista Ruotsissa:

Syksyllä 2016 lapset aloittivat Göteborgin ruotsinsuomalaisessa koulussa, esikoinen toisen luokan ja kuopus esikoulun. Opetus oli kaksikielistä. Lasten suomen kieli vahvistui ja ruotsin kielen alkeet tulivat tutuiksi.

Kotonaan suomea ja sveitsinsaksaa puhuva Ursina Funk, 9, käy nyt ruotsalaista koulua. Tällä hetkellä hänellä ei ole suomen kielen opetusta koulussa, mistä äiti Tiina Männistö-Funk on pahoillaan. (KUVA: Magnus Sundberg)

Lukukauden päätteeksi kouluviranomaiset kuitenkin yllättäen päättivät lopettaa koulun. Ruotsinsuomalaisten vanhempien vetoomukset eivät auttaneet. Männistö-Funkin esikoinen Ursina Funk, 9, siirtyi ruotsalaiseen kouluun. Kuopus jatkoi ruotsinsuomalaisessa päiväkodissa, joka säilyi.

Uudessa koulussa suomen opetusta oli vain kerran viikossa – perjantaina iltapäivällä, kun muiden koulupäivä oli jo päättynyt. Samassa ryhmässä oli kielellisesti eritasoisia lapsia esikoululaisista yläkoululaisiin.

”Kävi tosi nopeasti ilmi, ettei opetus ollut mistään kotoisin. Mieluummin ei mitään opetusta kuin sitä”, Männistö-Funk sanoo.

Hän oli kuitenkin tyytyväinen siihen, että lapsi pystyi puhumaan koulussa suomea muiden ruotsinsuomalaisesta koulusta siirtyneiden lasten kanssa.

Kunnes se kiellettiin.

”Muut lapset kantelivat, että lapset puhuivat keskenään suomea välitunnilla. Henkilökunta kielsi heitä puhumasta suomea, koska pitää puhua kieltä, jota kaikki ymmärtävät”, Männistö-Funk kertoo.

Myös opettaja kielsi suomen puhumisen.

16.3.2018

The Guardian: Sweden's Finns fear minority language rights are under threat

Experts warn Finnish could die out in Sweden, with reports of official policy being contravened.

As rising immigration increasingly puts Scandinavia’s reputation for tolerance to the test, Sweden’s largest national minority fears its language rights are threatened and children will grow up with little or no knowledge of their mother tongue.
Finnish-speaking Swedes, known as Sweden Finns (sverigefinnar), make up more than 7% of the country’s 10 million-strong population and are entitled to Finnish lessons in school since Sweden reversed an earlier postwar approach of forced assimilation.
But complaints that minority language policies are not being respected are mounting. Reports for the Swedish government in the past 12 months point to failures with respect to Sweden Finns in particular, but paint “a dark picture” of the situation for national minority languages in Sweden as a whole.
There is a “severe danger” that the Finnish language will die out in the country, said Sari Pesonen of the Institute of Slavic and Baltic languages at Stockholm University, a co-author of recent research. “The signals we get from teachers, for example, they tell us that the situation is bad. Something needs to be done, and quickly.”
Pupils at one school in Gothenburg have reported being told to stop communicating in Finnish altogether. One nine-year-old, said teachers had told her not to speak her mother tongue. 
“They tell us to stop speaking Finnish if they hear us,” she said. “That feels sad. It doesn’t feel good when I’m not allowed to speak Finnish, because for me it is the easiest language.”
Other children at the school have also told her to stop, she said. “Sometimes they threaten us. A boy in the other class once said he would punch us if we kept speaking Finnish ... It feels like they want to destroy the whole Finnish language.” 
She is not alone. Parents of Finnish-speaking children at the school took their complaints to the head, whose investigation confirmed that, although details were uncertain, one member of staff, who left in February 2017, had tried to stop students speaking their native language.“It’s not good that students hear they’re not allowed to speak their mother tongue,” said Ingela Bertheden, the headteacher, adding that she had told staff she wanted no language bans at the school. 
similar case at a school in Västerås, about an hour outside Stockholm, has been reported to the national ombudsman for discrimination. 
The Council of Europe last year reported that Sweden was “experiencing an increase in instances of interethnic intolerance, racism and hate speech” that was affecting national minorities, including language teaching. 
It found several cases of Finnish teachers prohibited from using the language in school outside the classroom. “I have heard of many cases where Finnish teachers have been discriminated against,” says Sirpa Humalisto, the head of Sweden’s Finnish teachers’ association.
The position of Sweden’s four other official minority languages – Sami, Roma, Yiddish and Meänkieli (Tornedal Finnish) – may be worse, since they are spoken by fewer people. Municipalities have “almost completely failed” to apply minorities policy across the country, according to an official report in the summer.
The situation in Sweden is almost the opposite of Finland, where Swedish is compulsory for all school students even though only about 5% of the population have Swedish as their mother tongue.
Of an estimated 6,000 children entitled to Finnish mother tongue education in Gothenburg alone, only 177 are receiving it, according to the city council. In January last year, the only Finnish-language school in the city was closed down after a negative evaluation by the Swedish schools inspectorate.
“I do not want to move my daughter to Finland for her to go to Finnish-language pre-school, but that’s exactly what I have to do today if nothing changes fast,” wrote Sonja Jakobsson, under an online petition in the summer calling on Gothenburg council to deliver on bilingual schooling rights.
“Swedish-speaking people have an obvious place in Finnish society and are given clear Swedish-language schooling in Finland – why is it not the same for Finns here?”
The condition of the Finnish language in Sweden, say critics, means that the country lacks qualified mother-tongue teachers, as well as workers in other fields, such as elderly care.
In other areas, Sweden’s Finnish minority enjoys more rights than before, according to Petra Palkio, a board member of the Sweden Finnish Delegation. 
“The media are covering us in a different way; we are more proud of being Sweden Finns,” Palkio said. By failing to invest sufficiently in its Finnish minority, “Sweden is robbing itself,” she said.

Suomi 100 vuotta juhlat linnassa 6.12. 2017


Itsenäisyysjuhlien Suomi100 illalliselle  osallistui  370 vierasta. Suuri osa saapui soihtukulkueessa  tuomiokirkosta  Uppsalan linnaan, missä illallinen tarjoiltiin historiallisessa valtionsalissa.  Ohjelmassa oli Uppsalan kunnan edustajan juhlapuhe, Finlandia-hymni säestettynä, hauska juhlapuhe itsenäisyyden ajasta, Maamme yhteislauluna. Kahvitarjoilun jälkeen tanssia ja vielä linnan jatkojen alkaessa disco sekä nuoremmille että vanhemmille vieraille. Teemana juhlimme yhdessä!  



(Kiitoksia Maritta Mäkeläinen Wiraeus joka lähetti meille valokuvia juhlasta)


Kriittinen kirje Rusukilta Uppsalan kunnan koulutushallintoon

Viime neuvonpidon (12.3.) jälkeen Rusukki lähetti seuraavan kriittisen kirjeen kunnan koulutushallinnolle (ks. alla). Se koski virheellisyyksiä kunnan kotisivuilla ja muuallakin annetusta äidinkielen opetusta koskevasta informaatiosta sekä suomen kielen alhaisesta statuksesta koulutushallinnon alaisessa toiminnassa.


Till utbildningsförvaltningen

Ang. modersmålsundervisning i finska i Uppsala kommun

Vi har igen blivit uppmärksammade på att Enheten För Flerspråkighet inte har gjort de nödvändiga ändringarna i sin utåtriktade information som vi gång på gång frågat efter sedan 2015 då skollagen ändrades.
                                                                                           
En förälder har skickat oss ett informationsblad som hen fått från sin skola (se bilaga 1) där det står att modersmålsundervisning inte är nybörjarundervisning utan att det behövs grundläggande kunskaper i språket för att eleven ska vara berättigad till denna undervisning. Familjen önskar undervisning i finska och därför är informationen helt missvisande.

När man tittar på EFF:s hemsida (https://flersprakighet.uppsala.se/verksamheter/modersmalsundervisning/grundskola/) och läser om modersmålsundervisning i grundskolan (se bilaga 2) är informationen lika missvisande. Samma felaktigheter upprepas där: modersmålsundervisning är ingen nybörjarundervisning utan eleverna ska ha grundläggande kunskaper. På sista raden, andra stycket, står det ”Läs mer om vem som har rätt till modersmålsundervisning här”. När man klickar på länken kommer man till en ny sida där samma felaktigheter upprepas (se bilaga 3). Bland en rad länkar på höger sida finns det en som heter ”Rätt till modermålsundervisning?” (obs. felstavat) (se bilaga 4), men även där får man felaktig information: man nämner nationella minoritetsspråk och att dessa språk inte behöver talas hemma, men kravet på grundläggande kunskaper finns kvar. Ytterligare en länk längre ner på sidan heter ”Minoritetsspråk och modersmål”. Där får man äntligen korrekt information. Men för att strunta i de första sidorna som alla behandlar ”rätten till modersmålsundervisning” måste man vara väldigt medveten och kunnig, så att man inte nöjer sig utan letar vidare och till slut hamnar rätt. Vi anser inte att EFF på ett effektivt sätt sprider information om minoritetsrättigheterna – något som är en grund för en bra implementering av minoritetspolitiken. Vi anser att det ska stå på den allra första sidan att det finns å ena sidan allmänna regler och å andra sidan speciella regler som gäller nationella minoriteter. Det ska också stå vilka dessa rättigheter är enligt skollagen och vilka de fem nationella minoriteterna är. Endast då kan man vara säker på att informationen når fram.

Vi vet inte hur många föräldrar som läst den felaktiga informationen har struntat i att söka modersmålsundervisning för sina barn, men vi anser att det är allvarligt att det på kommunens hemsida fortfarande ges felaktig/missvisande information trots att lagändringarna trädde i kraft under sommaren 2015. Eftersom vi som sagt påpekat detta flera gånger under de här åren och fått löfte om ändringar, kan vi inte tro annat än att kommunen/EFF inte anser att detta med nationella minoritetsbarns särskilda rättigheter är så viktigt.

Under förra samrådet (2018-03-12) där utbildningen stod i fokus tyckte vi oss också märka att den speciella status som finskan som förvaltningsspråk faktiskt har i Uppsala, inte tas på allvar. När de finska lärarna berättade om de dåliga attityder de möter i sin omgivning, fick de motfrågan om inte de övriga modersmålslärarna också hade sådana svårigheter. Det räckte att konstatera att finskan behandlas precis lika illa som alla andra språk. Vi anser att man från kommunens/EFF:s sida på något sätt borde upplysa skolor och förskolor om finskans särställning och inte nöja sig med att alla modersmålslärare alltid behandlas dåligt och har låg status. Genom att ansluta sig till förvaltningsområdet för finska språket har Uppsala åtagit sig att stärka och lyfta finskan, och det borde gälla även utbildningsförvaltningen.[1]

Modersmålsstöd

Något liknande skedde också i diskussionen om särskilda träffar mellan enskilda finsktalande barn i olika förskolor som vi blev lovade i samband med att hela modersmålsstödet i kommunen omorganiserades och de finska barnen gick miste om sina regelbundna träffar på Storgatan. Eftersom det gått ett par år sedan löftet gavs undrade vi, för tredje gången under de gångna åren, när de nya träffarna skulle börja. Då fick vi veta att planering pågår för att alla enskilda barn, i alla språk, ska få sådana träffar och att man inte kan informera de finska föräldrarna om annat än just att arbete pågår. Här ser vi också att den flexibilitet som fanns tidigare när man kunde ordna extra stöd nu är borta och att finskan, precis som alla andra språk i kommunen, helt enkelt får vänta – det är inget som man prioriterar trots att två år i livet på de små minoritetsbarnen är en lång tid att slösa bort. Och som det står i Uppsala kommuns nya informationsblad som delades ut på samrådet är det ”särskilt viktigt att barn som tillhör en nationell minoritet får möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och använda sitt modersmål” vilket borde ha lett till att ambitionsnivån höjs för deras del. 

Sammanfattningsvis önskar vi nu få svar om hur man som minoritet ska gå tillväga när det gäller den utåtriktade informationen om modersmålsundervisning på kommunens hemsida.  Våra påpekanden via samråd har inte haft effekt. Vi vill veta varför läget är sådant och hur man kan ändra på detta. Vi vill också att ingen felaktig information delas ut till potentiella elever och deras familjer så som nu verkar förekomma.

Vi vill också fortsätta diskussionen om hur man kan höja finskans status i utbildningssammanhang så att den motsvarar de förpliktelser som kommunen som förvaltningsområde har enligt minoritetspolitiken.


Styrelsen för Rusukki
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala



[1] Sedan är det ju klart att man från EFF:s sida också borde göra något åt att modersmålslärarna i de övriga språken behandlas så illa. Det måste vara ett stort arbetsmiljöproblem som borde åtgärdas och inte bara accepteras som ett faktum.

Bilagorna 1-5:





13.3.2018

Ke 14.3. klo 16.15 luento Suomen sisällissodan 1918 vaikutuksista

Keskiviikkona 14.3. klo 16.15. yliopistolehtori Jörgen Mattlar luennoi Uppsalan yliopiston Blåsenhusilla Suomen sisällissodan 1918 vaikutuksista kansan kollektiiviseen muistiin.

Vapaa pääsy, tilaisuus on avoin kaikille.




8.3.2018

UHÄ: ”Vi behöver vassare verktyg för en stärkt minoritetspolitik”!

Universitets- och högskolerådet (UHR) har skickat sitt yttrande över Kulturdepartementets betänkande om förslag för en stärkt minoritetspolitik. Utredare Annika Ghafoori berättar om UHR:s inställning i frågan.

"Vad krävs för att de nationella minoritetsspråken ska bevaras och utvecklas?

Det måste finnas bättre möjlighet att utbilda sig i både språk och kultur på olika nivåer inom utbildningssystemet. Ambitionsnivån måste höjas. Därför anser UHR att ett fungerande, nationellt, utbildningssystem från förskola till högskola måste finnas. Barn och ungdomars tillgång till undervisning i minoritetsspråk inom såväl förskola som grund- och gymnasieskola är viktigt för att Sveriges nationella minoritetsspråk ska kunna leva vidare och utvecklas även inom högskoleområdet.

Här kan du läsa mer

Här kan du titta på UHÄ:s film "Hjärtespråk finska"

7.3.2018

The Economist: "Bringing up babel!"



“Her is a bad guy!” This is a nerve-racking moment, not the first and not to be the last. My son Henry is describing the squid-witch Ursula, from Disney’s “Little Mermaid”, to his brother Jack. “She” is one of the most common words in the English language, but Henry has botched it and come up with “her”. He has just turned four. He should be able to use “she” properly at his age. Is his bilingual upbringing holding him back?

My wife is Danish; we met and married in New York. I sweated to learn Danish partly because she emigrated to be with me; I wanted to make the deal fair and be part of her world too. If you don’t speak a person’s native language, there’s always a corner of their mind you can’t quite reach. But everyone who has learned a language in adulthood knows how hard it is, with the grammar books and the flash cards, the pronunciation problems and the awkward rhythm, never quite getting to fluency. How much better to raise a genuine bilingual.

Lue koko artikkeli tästä

5.3.2018

Ursula-kuoron UUSI SÄVEL konsertti su 18.3. klo 17.00

Ursula-kuoro esiintyy sunnuntaina 18.3. klo 17.00 Helga Trefaldighetin kirkossa ja laulaa uudempien suomalaisten lauluntekijöiden kuten Paula Vesalan, Petri Laaksosen, A.W. Yrjänän ja J. Karjalaisen musiikkia. Konsertin jälkeen Marianpäivän hartaushetki.

Ilmainen sisäänpääsy, fri entré.