30.5.2017

Tvåspråkiga har annorlunda hjärnstruktur

Ur YLE Nyheter:

Att i tidig ålder lära sig ett andra språk påverkar hjärnans struktur på ett mer omfattande sätt än om man lär sig det först senare. Det visar hjärnforskning vid Helsingfors universitet.

Studien visade att tidigt tvåspråkiga har en sådan hjärnstruktur att de kan använda både den högra och vänstra hjärnhalvan för att processa språk. Vanligen använder man alltså endast den vänstra om man har lärt sig ett andra språk senare.


Dessutom skapas fler kopplingar för informationstransport i den vita hjärnsubstansen djupt inne i hjärnan, mellan hjärnområden som förknippas med språkkunskap.
-       Hjärnan är mycket formbar i ung ålder och om den utsätts för mer än ett språk så bygger den upp mer kopplingar för att bli bättre på att urskilja olika språkljud, säger honAtt tidigt tvåspråkiga processar språk mer utspritt i hjärnan kan också vara en fördel om de skulle råka ut för en hjärnskada.
-       Då kan andra delar av hjärnan så småningom överta de språkliga processer som inte längre fungerar, säger Hämäläinen.
Att tidigt tvåspråkiga processar språk mer utspritt i hjärnan kan också vara en fördel om de skulle råka ut för en hjärnskada.
- Då kan andra delar av hjärnan så småningom överta de språkliga processer som inte längre fungerar, säger Hämäläinen.
-       Hjärnan är mycket formbar i ung ålder och om den utsätts för mer än ett språk så bygger den upp mer kopplingar för att bli bättre på att urskilja olika språkljud, säger honAtt tidigt tvåspråkiga processar språk mer utspritt i hjärnan kan också vara en fördel om de skulle råka ut för en hjärnskada.

-       - Då kan andra delar av hjärnan så småningom överta de språkliga processer som inte längre fungerar, säger Hämäläinen. Läs mer 

11.5.2017

Europarådet: Det här behövs för att ni ska rädda minoritetsspråken

Foto: sisuradio
De nationella minoritetsspråken i Sverige kommer inte att överleva, om inte regeringen gör något åt dagens situation där cirka en timme minoritetsspråksundervisning i veckan är standard. Det konstaterar Europarådet åter igen i sin granskning av Sverige.
Var tredje år publicerar Europarådet för mänskliga rättigheter sin rapport om hur Sverige lever upp till den minoritetsspråkskonvention man har undertecknat. Konventionen syftar till att hålla Sveriges fem nationella minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska vid liv.  
 –  Vi ser att Sverige har stärkt sina minoritetsspråkslagar, vilket också har lett till en positiv attitydförändring inte minst bland minoriteterna själva gentemot den politik som förs, säger professor Jarmo Lainio som är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för minoritetsspråksstadgan.
 –  Genomförandet av både den internationella konventionen och den nationella lagstiftningen är dock fortfarande väldigt bristfällig i Sverige, tillägger han.

En timme räcker inte

Det största hotet mot minoritetsspråken är bristerna i utbildningssystemet där cirka en timmes undervisning i minoritetsspråken i veckan är standard.
 –  För att hålla minoritetsspråken vid liv i Sverige behöver folk lära sig att även läsa och skriva på språken och då räcker det inte med en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio.
Sverige har även många gånger tidigare uppmanats av Europarådet att öka undervisningstiden i språken och utvidga den tvåspråkiga undervisningen i skolorna, utan att det lett till några åtgärder.
Läs och lyssna mer på Sisuradio.

9.5.2017

Äitienpäivän iskelmämessu 14.5.17

Perinteinen äitienpäivän juhla vietetään tänä vuonna iskelmämessun muodossa
Almtunan kirkolla sunnuntaina 14.5.17 klo 15.00.

Lapsiryhmien esityksiä, yhteislaulua ja kakkukahvit!
Mahdollisuus myös nähdä ikoniryhmän näyttely!