8.12.2016

Kauneimmat joululaulut Almtunan kirkossa sunnuntaina 11.12. klo 15


Rasbiologins inverkan på sverigefinnarna

Maja Hagerman med sin bok "Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta"

Den 7 december höll författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman en föreläsning för kommuntjänstemän och den sverigefinska samrådsgruppen. Hon berättade om Statens institut för rasbiologi som fanns i Uppsala mellan åren 1922 och 1958, och dess förste chef Herman Lundborg. Under hans ledning genomfördes rasbiologiska undersökningar av 100 000 svenskar för att studera olika befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter. En av de undersökta grupperna var sverigefinnarna. I sin föreläsning utgick Maja Hagerman från sin nya biografi om Lundborg, Käraste Herman (Norstedts, 2015). 

För oss som arbetar med sverigefinskan och sverigefinskheten i Uppsala kommun var föreläsningen mycket viktig. Vi fick bland annat veta att rasbiologerna i olika länder hade olika sätt att definiera var gränsen gick mellan raserna. I USA var det hudfärgen (svarta/vita), i Tyskland religionen (judar) och i Sverige – språket! Rasbiologerna hävdade tidigt att finsk- och samisktalande måste vara helt andra raser, snarare besläktade med mongolerna, eftersom de talade sina märkliga språk som inte liknade några andra i Europa. När man väl slagit fast rasgränsen, skulle man bevisa detta även genom noggranna skall- och andra mätningar, dokumentering av ögon- och hårfärg etc. Ibland var det mycket svårt att upptäcka skillnader mellan exempelvis finsk- och svensktalande, men då gav Lundborg rådet att ”titta riktigt noga”, då skulle man kunna se skillnader så som den mellan den lite bleka och grådaskiga finska och den friska och rosiga svenska hudfärgen, berättade Maja Hagerman. Vikten av språktillhörighet i den svenska rasbiologin påminde oss på Rusukki om hur svårt det har varit att lyfta just språket, inte minst i skolan, och hävda att finskan är ett viktigt ämne för sverigefinska elever. All annan kultur går bra, men det finska språket är fortfarande något som nedvärderas och negligeras i samhället, trots den nationella minoritetspolitiken och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kanske ett arv från rasbiologin som fortfarande spökar på sina håll?


6.12.2016

Finsk konst vid Juvelen i Fålhagen!

Första spadtaget för Juvelen i Fålhagen har tagits. Kulturnämnden har beslutat att den allmänna marken i kvarteret ska få konstnärlig gestaltning. En finsk eller sverigefinsk konstnär kommer att ta fram konstverket.
– Det här blir inget minnesmärke, utan fokus ligger på att uppmärksamma den finskspråkiga minoritet som vi har ett särskilt ansvar för. Vi är glada att kunna föra in mer nordisk konst i vår gemensamma offentliga konstsamling, säger Anna Ehn, intendent för offentlig konst på Uppsala kommun.
– Vi är mycket glada över den satsning som Uppsala gör inom kulturen för den sverigefinska minoriteten. 
Ett konstverk i hjärtat av Uppsala kommer att finnas kvar i generationer som en påminnelse om det sverigefinska i Sverige, säger Anna Pilvinen, ordförande i Rusukki. Läs mer här!

4.12.2016

Ruotsinsuomalaisten nuorten liitto vaatii vähintään kolme tuntia äidinkielenopetusta viikossa


Sisuradio: Ruotsinsuomalaisten nuorten liitto esitti maanantaina poliittisen ohjelmansa kulttuuri- ja demokratiaministeri Alice Bah Kuhnkelle. Yksi pääkysymyksistä on äidinkielenopetuksen minimimäärä.
– Sujuva kielitaito ei missään nimeessä tule jollain puolen tunnin - 45 minuutin opetusmäärällä viikossa. Se pitäisi olla vähintään kolme tuntia viikossa paikkakunnasta riippumatta, nuorisoliiton pääsihteeri Laura Santala sanoo.
Maanantaina pääsiihteeri Santala sekä Ella Turta ja Dennis Barvsten liittohallituksesta antoivat kulttuuri- ja demokratiaministeri Alice Bah Kuhnkelle luettavaksi poliittisen ohjelmansa, jonka valmisteleminen on kestänyt yli vuoden.

Mitä nuorempi ensimmäinen ruotsinsuomalaissukupolvi sanoo?






Sisuradio: Kun puhutaan ensimmäisestä ruotsinsuomalaissukupolvesta, tarkoitetaan usein tänne 1960–1970 luvulla tulleita, mutta myöhemmin tulleet ensimmäisen polven Suomesta muuttaneet ovat suuri ryhmä hekin.
Kulttuurikeskustelu Koukku vierailee tällä kertaa Ruotsin suomalaisen nuortenliiton RSN:n tiloissa Tukholman Hantverkargatanilla. Keskustelijoina RSN:n nykyinen pääsihteeri Laura Santala, RSN:N entinen pääsihteeri Markus Lyyra sekä koukuttajana räppäri/kulttuurityöntekijä Jesse Piisinen.
Kaikkia heitä yhdistää myöhempi, ensimmäisen polven maahanmuutto, joka poikkeeaa varsin paljon 1960–1970 -lukujen Ruotsiin muutosta.

3.12.2016

Ruotsinsuomalainen taitelija Uppsalan taidemuseossa

Marja Gräset Andersson – På liv och död/Elämästä ja kuolemasta

3 december 12.00–16.00
Uppsala konstmuseum
Vernissage och invigning av utställningen cirka 13.00. Konstnären berättar om sin konst på finska. Utställningen På liv och död pågår 3 december–12 februari 2017.
Marja Gräset Andersson, född 1942, sverigefinsk textilkonstnär utbildad vid Konstfack i mitten av 1960-talet. Andersson arbetar i ett flertal textila material som bomull, ull, lin och silke. Formmässigt anknyter hon till naivismen och något av det finska vemodet finns nedärvt i Marja Gräset Anderssons vävda och broderade bilder. Genom bilderna försöker hon förmedla en känsla för både det silkeslena och det kärva, känslan för det glada och det sorgsna i livet. Motiven hämtar hon från natur, familj och relationer – och skapar berättelser om stort och smått på ett fantasieggande sätt. Lördag 4 februari 13.00 ges en visning då konstnären Marja Gräset Andersson berättar om sin konst på finska. 

Uppsalan taidemuseo klo 12.00–16.00
Näyttelyn avajaiset noin klo 13.00. Taiteilija kertoo taiteestaan suomeksi. Näyttely På liv och död / Elämästä ja kuolemasta on avoinna 3.12.–12.2.2017. 
Marja Gräset Andersson, s. 1942, on ruotsinsuomalainen tekstiilitaiteilija. Hän kävi Konstfackin taideteollisen korkeakoulun 1960-luvulla. Andersson työstää erilaisia tekstiilimateriaaleja kuten puuvillaa, villaa, pellavaa ja silkkiä. Hänen muotokielessään on viitteitä naivismista ja hänen kudotuissa ja brodeeratuissa kuvissaan heijastuu suomalainen kaiho. Kuvien kautta taiteilija pyrkii välittämään sekä silkinsileät että karun karheat tunteet, elämän ilot ja surut. Hänen aiheensa ovat peräisin luonnosta, perheestä ja ihmissuhteista. Hän luo kertomuksia suuresta ja pienestä mielikuvituksen siivin. Lauantaina 4.2. klo 13.00 on tilaisuus kuulla taiteilija Marja Gräset Anderssonin kertovan taiteestaan suomeksi.
Arrangör: Uppsala konstmuseum

2.12.2016

Suomen itsenäisyyspäivän konsertti 6.12.2016 klo 17-18

Uppsalan suomalaisen seurakuntaryhmän perinteinen Suomen itsenäisyyspäivän konsertti pidetään tiistina 6.12.16 kello 17.00-18.00 Helga Trifadlighetenin kirkossa.

Musiikista vastaa Sanna Ruohoniemi orkestereineen sekä Ursula-kuoro.