27.10.2016

Finskt Disco i Uppsala! Suomi Disco Uppsalassa!


3.12.2016 kl. 20:00 – 23:59
Adress/Osoite: Vaksala torg 1, 753 75 Uppsala
Biljetter/Lippuja: www.ticketmaster.se

I våras gjorde klubben Finskt Disco succé i Stockholm och nu är det dags för Uppsala att få uppleva äkta finsk disko fillinki.

Finnarna har discon i blodet, det vet alla. Discon är en musik- och dansstil som utvecklades i Finland under 70-talet. Musiken kom till genom att man kombinerade den drivande humpparytmen med tangons passionerade texter. På så vis skapades en ny musikstil, genom vilken helt vanligt folk fick möjlighet att utrycka sig på dansgolvet. Senare exporterades musiken och dansen via finlandsfärjorna till Stockholm och vidare ut i världen.

Finsk disco dansas i olika stilar: fötterna kan till exempel landa bredvid varandra eller glida förbi i slutet av figurer med staccatosteg, men det viktigaste är att aldrig tappa känslan - disko fiilinki.

Klubben FINSKT DISCO bjuder discoambassadörer från både Sverige och Finland

Windows 95 man är Finlands hetaste DJ som med en blandning av 90-tals hits, finska schlagers och Boomfunk MC får dansgolven att koka i såväl Tokyo som Berlin! Ta på dig dina kortaste jeans-shorts, det kommer att bli svettigt!

Liveakten Yoko Bono gör dansant LoFi disco på svenska och finska av vardagliga ämnen som att åka buss, vara pank, ha pengar och ja – kärlek! Som en discokula i förortsbetongen.

Kvällens discodiva Mirella Hautala höjer diskofiilinki till max när hon tolkar några av Finlands mest passionerade discohits.

Suomi Disco
Keväällä Suomi Discosta tuli Tukholmassa iso menestys ja nyt on aika Uppsalalle saada kokea aitoa suomalaista Disco Fiilinkiä.

Suomalaisilla on disco veressä, sen tietävät kaikki. Disco on musiikki -ja tanssityyli joka kehittyi suomessa 70-luvulla. Musiikki syntyi siitä, että lyötiin yhteen humpan ilorytmi ja tangon intohimoiset tekstit. Uuden musiikkityylin kautta kansa sai mahdollisuuden ilmaista itseänsä tanssilattialla. Myöhemmin discoa vietiin ulkomaille ruotsinlaivojen myötä Tukholmaan ja sieltä eteenpäin maailmalle.

SUOMI DISCOSSA on mukana discosuurlähettiläitä sekä Ruotsista ja Suomesta.

Illan Discodiiva Mirella Hautala nostaa diskofiiliksen kattoon kun hän tulkitsee suomen suosituimpia discohittejjä.

Windows 95 mies on yksi suomen suosituimmista DJ:sta, joka sekoittelee suomalaisia iskelmähittejä, suomidiscoa ja 90 -luvun hittejä. Tämä dj saa tanssilattioita kiehumaan sekä Tokyossa että Berliinissä.

Yoko Bono soittaa LoFi discoa ruotsiksi ja suomeksi arjen teemoista kuten bussilla ajamisesta, siitä kun rahat on loppu ja myös rakkaudesta. Hän on vähän niinkuin discokuula betonilähiöstä.

Pue päälle parhaat discovaatteet, koska tästä tulee hikinen ilta!

Arrangör
Uppsala Konsert & Kongress & Finskt Disco med stöd av Uppsala Kommun Finskt förvaltningsområde

Järjestäjät
Uppsala konsertti ja kongressi & Finskt Disco Uppsalan kunnan suomenkielisen hallintoalueen tuella


12.10.2016

JÄTTILÄINEN elokuvateatterissa 18.10


Fyrisbiografen 18.10klo. 18.15.
Nuori ja kunnianhimoinen virkamies Jussi (Joonas Saartamo) saa käsiteltäväkseen valtavan nikkelikaivoksen ympäristöluvan Kainuussa. Karismaattisen ja voimakastahtoisen Pekka Perän (Jani Volanen) johtama Talvivaara käyttää täysin uutta menetelmää mineraalien keräämiseen. Kaivos on tuomassa paikkakunnalle sinne kipeästi kaivattuja uusia työpaikkoja. Jussi alkaa kuitenkin epäillä, ettei hänelle ehkä ole kerrottu koko totuutta. Uusi prosessi ei ehkä olekaan aivan niin harmiton kuin hänen on annettu ymmärtää.

Jussin täytyy päättää missä joukkueessa hän pelaa vai pelaako ollenkaan?

7.10.2016

Uppsala med i skuggrapporten till Europarådet om läget för de nationella minoriteterna i Sverige



Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset har inlämnat en skuggrapport till Europarådet. Fokusområden i rapporten är förvaltningsområden, myndighetsstyrning, utbildning och media. 

Skuggrapporten är skriven av Uppsalaborna Kaisa Syrjänen-Schaal, enheten för flerspråkighet vid Svenska kyrkan, och Leena Huss, professor emerita i finska vid Uppsala universitet. Båda sitter i presidiet för Sverigefinska delegationen. Leena Huss är också vice ordförande i Rusukki.

Här finns även ett mindre smickrande exempel från Uppsala kommun:

"4.2.4 A Catch 22 Situation for Multilingual Children in Preschool
There are also examples of negative development based on how government agencies interpret the legislation and regulations relating to education. The purpose of the legislation is to define certain protection or support for the children concerned but this purpose is lost in implementation. According to the School Inspectorate there is no right to mother tongue support in preschool with language competent pedagogues, that parents can refer to.65 At the same time there is a clear trend of fewer peripatetic pedagogues in preschools.66

The Example of Uppsala Municipality
For a long time, preschools in Uppsala have offered support in other languages than Swedish for those children whose parents have requested it. Generally, the support has been given via peripatetic pedagogues with skills in the relevant languages. In the spring of 2016, a reorganization of the mother tongue support system was launched by the politicians of the Uppsala municipality Board of Education (utbildningsnämnden). Referring to received criticism from the Swedish School Inspectorate, to the effect that the former mother tongue support was too weak and too poorly integrated in the daily work in the preschools, the municipality decided to replace most of the peripatetic pedagogues with an integrated system where the ordinary personnel in each preschool would be charged with the task of supporting the development of the mother tongues of the children. The personnel would, in an initial phase, be given help and advice by special ”culture pedagogues” to learn how to support the various languages. In practice, this meant the disappearance from preschools of virtually all language-competent pedagogues with the exception of those serving newcomer refugee children during an initial phase of their stay in Sweden. Multilingual, non-newcomer children could also be exempted if they had other reasons than lacking Swedish language skills for not being able to participate in the daily activities at the preschool.
    The political decision was made in spite of extensive protests from parents, pedagogues, researchers and others, but the local Sweden Finnish consultation group managed to change the situation for the national minority languages, among them Finnish. Uppsala belongs to the administrative area of Finnish, and the children have a legal right to ”childcare partly or wholly in the minority language”, but according to the Minority Act, other national minority children as well have special rights as to language and culture. However, the consultation group feared that the status of mother tongue support would drop drastically as mother tongue support according to the new system would label children as deficient in Swedish or otherwise. It was also feared that parents would be forced to fight for their rights as many preschools might not remember to distinguish between national minority languages and other mother tongues.
    The Finnish minority media contacted the School Inspectorate and was given a confirmation: the School Inspectorate was indeed not in favour of peripatetic mother tongue pedagogues; rather, the local personnel in every preschool should take the whole responsibility of supporting the children’s mother tongues. When asked if it was not a problem that the ordinary personnel usually did not have any skills in the relevant languages, the Inspectorate referred to the National School Agency, who had the special competence in the pedagogic details. 
    When the representative of the National School Agency was given the same question, her answer was that the Agency had never recommended that language competent peripatetic mother tongue pedagogues should be dropped, on the contrary, they were a great asset, but in addition, more responsibility should be given to the local preschool to promote mother tongues in their daily activities. If municipalities were stopping the use of language competent pedagogues, the municipalities should be asked why they did it – maybe it was a question of money, she added. 
    Uppsala municipality has previously emphasized that it is not a question of money at all, only a way of improving mother tongue support in preschool according to the instruction of the School Inspectorate.  This has become a Catch-22 situation with very detrimental consequences for many multilingual children, their families and Swedish society at large.

65 SR Sisuradio, 19 May, 2016, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=6435668 
66 SR Sisuradio, 19 Apr. 2016, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=5456213

5.10.2016

Europarådet granskar stödet till minoritetsspråk i Sverige

Vid Europarådets granskningsbesök i Sverige tas frågan om mängden undervisning i minoritetsspråken upp. På onsdagen är det regeringens tur att ge svar på tal.

Sisuradios kartläggning i början av 2016 visade att det vanligaste är att elever som läser sitt nationella minoritetsspråk i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan.  

Frågan har blivit aktuell vid Europarådets granskningsbesök i Sverige. 

Syftet med besöket är att ta reda på hur väl Sverige lever upp till det internationella avtalet kring minoritetsspråken - Europeisk stadga om landsdels- och minoritetsspråk - som Sverige ratificerade år 2000.   

– Vi har nu bevakat Sverige i nästan två årtionden, så vi har redan en ganska bra bild av situationen här, säger granskningsgruppens ansvariga, professor Alexander Bröstl från Slovakien.

– Den här gången fokuserar vi på hur utbildningsväsendet stödjer minoritetsspråken ända från förskolan till universitetsutbildningar, lägger han till.         

Varför lägger ni så stort fokus på utbildning?  

– Det är en av de känsligaste punkterna om man tänker på kommande generationer. Det handlar om att hålla språken vid liv.  

Minoritetsorganisationerna gav sin syn

Under måndagen och tisdagen träffade granskningsgruppen representanter för de fem nationella minoriteterna i Sverige - samer, romer, sverigefinnar, tornedalingar och judar, och hörde deras syn på utvecklingen framför allt på utbildningsområdet.

Tongångarna var allt annat än positiva.

Sammanfattningsvis var budskapet från organisationerna att framför allt barns rätt till deras minoritetsspråk inte förverkligas i praktiken, trots vackra ord och löften.

"Ja, den där timmen i veckan kom upp"

Även Sisuradios kartläggning av hur mycket undervisning eleverna i grundskolan egentligen får i grundskolan, kom upp.

– Ja, det togs upp. Att det i stora drag är den där timmen, i praktiken kanske 40 minuter, ibland bara 20 minuter och upp till 80 minuter, berättar granskningsgruppens ansvariga, professor Alexander Bröstl från Slovakien. 

Läs mer här: 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=6534157